Det systematiska arbetsmiljöarbetet omfattar hela verksamheten, oavsett om den bedrivs på samma ställe hela tiden, är spridd på flera ställen eller är rörlig. Det gäller också vid distansarbete, till exempel när arbetstagaren utför arbete i sitt eget hem. Det systematiska arbetsmiljöarbetet omfattar inte bara det som påverkar majoriteten av arbetstagarna, utan även det som endast påverkar en eller några få.

vilka resurser som följer med uppgiften, till exempel ekonomiska medel eller tillgång till personal, utrustning, lokaler, tid och kunskaper.

Introduktioner och instruktioner bör anpassas till arbetstagarnas förutsättningar, till exempel ålder, erfarenhet, språkkunskaper, och eventuell funktionsnedsättning.

Dagliga undersökningar, planerade skyddsronder, mätningar, intervjuer och andra inventeringar av problem är exempel på hur undersökningar och riskbedömningar kan göras regelbundet. Varningssignaler som kan betyda att det finns risker i arbetsmiljön är till exempel tillbud, felhandlingar, vantrivsel och ökad korttidsfrånvaro. Hur ofta undersökningar behöver göras beror på vilka risker som finns i verksamheten.

Vid undersökning och bedömning av risker kan det vara till hjälp att inhämta information från exempelvis sammanställningar av ohälsa, olycksfall och tillbud och av genomförda arbetsanpassnings- och rehabiliteringsåtgärder. Information kan också hämtas från forskning på området och från officiell statistik. Kvinnor och män kan utsättas för olika risker i arbetet. Det är därför viktigt att synliggöra och beakta detta vid undersökning och bedömning av riskerna.

I första hand bör en åtgärd syfta till att få bort eller minska risken redan vid källan. Om en risk inte helt kan undvikas är det viktigt att arbetstagarna skyddas på annat sätt, till exempel genom instruktioner, stöd och handledning, eller personlig skyddsutrustning.

Det kan finnas skäl för fler uppföljningar än en om året, till exempel efter en omorganisation, ett olycksfall eller ett allvarligt tillbud.

Föreskrifterna gäller för alla hot om våld som kan förekomma i arbetet. De gäller även de hot som förmedlas till exempel via internet eller telefon.

De delar av arbetet som fordrar upprepade ansträngningar. Kraven kan exempelvis omfatta arbetsmängd, svårighetsgrad, tidsgräns, fysiska och sociala förhållanden. Kraven kan vara av kognitiv, emotionell och fysisk natur.

Arbetsgivaren ska se till att det på varje arbetsställe finns den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. Arbetsgivaren ska kontinuerligt följa upp att rutinerna fungerar. När rutinerna för första hjälpen och krisstöd planeras, ska de lokala samhällsorgan som kan behövas i arbetet med första hjälpen och krisstöd kontaktas. Exempel på lokala organ som kan behöva kontaktas är akutsjukvård, räddningstjänst och socialtjänst.

När det gäller minderåriga i utbildning bör man alltid riskbedöma bland annat arbets- och skoluppgifter med särskilda risker både på yrkesprogram och högskoleförberedande program. Områden där sådana risker kan finnas är kemiska ämnen, ergonomi, teknisk utrustning, ljud- och ljusförhållanden. Dessa risker kan finnas i till exempel slöjd, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap samt laborationer inom kemi och biologi.

Eftersom utbildningsväsendet hela tiden förändras finns det liknande arbetsuppgifter, som inte är av lika traditionellt slag, som också måste riskbedömas. Exempel på arbeten där stort ansvarstagande krävs är arbete som innebär makt- eller myndighetsutövning i form av exempelvis kontroll och godkännande av en person. Fysiskt tunga uppgifter kan vara till exempel tunga lyft, buller och arbete med kemiska ämnen. Psykiskt tunga uppgifter kan vara till exempel att arbeta ensam, ta hand om personer i kris eller hantera pengar.

Arbetsgivaren bör ha en tydlig strategi för arbetet med att uppnå målen. Grundläggande för ett framgångsrikt arbete mot målen är att de är förankrade i den högsta ledningen och i övriga delar av organisationen. Målen kan syfta till att exempelvis stärka och förbättra kommunikation, lärande, ledarskap, samarbete, inflytande och delaktighet.

När arbetsgivaren gör bedömningen av hur många arbetstagare som behöver kunskap i första hjälpen, bör förutsättningarna på platsen, till exempel särskilda risker på arbetsstället, arbetsställets storlek, eventuellt skiftarbete och vilket avstånd det är från arbetsstället till sjukvård, vara styrande.

Vid ensamarbete som pågår under längre tid kan den psykiska påfrestningen bli stark. Sådant arbete bör avbrytas med lämpliga mellanrum så att arbetstagaren kan träffa andra människor. Det kan till exempel ske genom att arbetstagaren

Att minska arbetsmängd, ändra prioriteringsordning, variera arbetsuppgifterna, ge möjligheter till återhämtning, tillämpa andra arbetssätt, öka bemanning eller tillföra kunskaper är exempel på åtgärder för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren bör även försäkra sig om att den teknik som används är utformad för och anpassad till det arbete som ska utföras.

Arbetsanpassning kan genomföras på många olika sätt. Det kan till exempel innebära särskild arbetsutrustning, anpassade arbetsuppgifter, anpassade arbetstider, eller förändrad arbetsfördelning.

För att arbetstagaren ska kunna få snabb hjälp kan arbetsgivaren utöver kommunikationsutrustning behöva ordna till exempel

I samband med praktik bör skolhuvudmannen och praktikgivaren vidta åtgärderna i samråd. Även i situationer då praktikgivaren har ett ansvar att vidta en viss åtgärd är skolhuvudmannen också ansvarig för att inom sin verksamhet genom till exempel ingående av utbildningskontrakt och uppföljning verka för att praktikgivaren vidtar åtgärden. Om den uppföljning som skolhuvudmannen ska göra skulle visa att praktikgivaren inte följer en viss regel i dessa eller andra av Arbetsmiljöverkets föreskrifter, och skolhuvudmannen inte lyckas förmå praktikgivaren att vidta rättelse, kan skolhuvudmannen tillsammans med praktikgivaren vara ansvarig för överträdelserna.

Åtgärder som avses i bestämmelsen kan vara sådana som generellt minskar riskerna, till exempel att ta fram rutiner och köpa skyddsutrustning. Åtgärderna kan även vara individuella som att anpassa verksamheten till risker som härrör från en särskild minderårigs individuella egenskaper.

Det behöver inte finnas ett direkt uttalat hot för att risken ska bedömas som påtaglig. Det är tillräckligt att det finns något som indikerar, enskilt eller tillsammans med andra omständigheter, att det finns en påtaglig risk och inte bara en teoretisk risk, för att arbetstagaren kan utsättas för våld eller hot om våld. Exempel på saker att ha med i bedömningen är

statistik om till exempel vissa arbeten eller tider på dygnet där våld förekommit,

Exempel på arbetsuppgifter och arbetssituationer som kan vara starkt psykiskt påfrestande är att bemöta människor i svåra och traumatiska situationer, lösa konflikter, och fatta svåra beslut under press där också etiska dilemman ingår.

Exempel på åtgärder som bör övervägas vid starkt psykiskt påfrestande arbete, utöver de som framgår av de allmänna råden till 6 § är

Arbetsgivaren bör redan vid planeringen av arbetet ta hänsyn till hur arbetstidens förläggning kan inverka på arbetstagarnas hälsa. Exempel på förläggning av arbetstider som kan medföra risker för ohälsa är skiftarbete, arbete nattetid, delade arbetspass, stor omfattning av övertidsarbete, långa arbetspass, och långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar.

En lämplig person att leda och ha tillsyn över den minderåriga kan till exempel vara en lärare, arbetsledare eller en mer erfaren arbetskamrat. Personen bör ha minst ett års erfarenhet av uppgifterna från arbetsliv eller utbildning och ha nödvändiga kunskaper om risker och skydd.

Exempel på förhållanden i verksamheten som är viktiga att vara uppmärksam på är konflikter, arbetsbelastning, arbetsfördelning, förutsättningar för samarbete, och konsekvenser av förändringar.

Exempel på särskilda skäl är om minderåriga ska delta i filminspelningar där nattmörker är en förutsättning och det bara gäller ett fåtal tillfällen.

Vid exempelvis en situation där en 17-åring är anställd av två olika arbetsgivare som båda har underlåtit att ställa en sådan fråga och den minderåriga arbetar 8 timmar åt den ena arbetsgivaren och 1 timme åt den andra under en och samma dag är båda arbetsgivarna ansvariga för överträdelsen av 21 § första stycket punkten 1 och 22 §.

Med utbildning för kombinerad undervisning och praktik avses till exempel gymnasieskolan lärlingsutbildning och grundskolans PRAO. När praktikgivaren för en lärling ska följa upp undervisnings- och arbetstid är det lämpligt att använda sig av det utbildningskontrakt som upprättas i början av lärlingsutbildningen. Ett exempel på när praktikgivaren måste ta hänsyn till bestämmelsen i andra stycket är om skolan meddelar att praktikanten kommer att ha ett uppföljningsmöte med skolans kontaktperson för praktiken. Om praktikanten i sådana fall har 40 timmars arbetsvecka måste praktikgivaren minska arbetstiden för den aktuella veckan med så lång tid som mötet pågår.

mitoshämmande ämnen (till exempel vissa cytostatika),

: Exempel på sådana maskiner som i regel inte omfattas av förbudet i bestämmelsen på grund av att risken inte är sådan som anges i bestämmelsens första stycke är handhållna elvispar och symaskiner som inte är avsedda för industriellt bruk.

Exempel på monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar kan vara prefabricerade stommar eller broar i trä, betong eller stål och ”nyckelfärdiga” hus, där elementen har projekterats för att tillsammans bilda en helhet i form av en byggnad, anläggning eller bärande konstruktion. Delarna, som ofta tillverkas på fabrik och sedan monteras ihop på byggarbetsplatsen, kan projekteras för ett unikt objekt eller tillverkas i flertal.

Exempel på byggnads- och anläggningsarbete är

Byggnads- och anläggningsarbeten kan vara alla arbeten som behövs för att uppföra, underhålla, ändra eller riva en byggnad eller en annan anläggning. Även arbeten som behövs för att byggnads- och anläggningsarbetena ska fungera omfattas av föreskrifterna, till exempel etableringsarbeten, uppförande av ställningar och montering av lyftanordningar.

Som schaktning räknas exempelvis grävning och bergsprängning för husgrunder eller anläggningar. Till markarbete hör grundförstärkning, bärlager och ytskikt, rörläggning i mark med mera. Anläggningsarbete är bland annat arbete med vägar, spår, ledningar, kraftverk eller parker. Byggnadsarbete kan vara exempelvis trä-, betong- eller murningsarbeten.

Till installation av utrustning räknas arbete med utrustning som hör till en byggnad eller en annan anläggning och som behövs för att den ska fungera. Exempel på sådan utrustning är installationer för värme och ventilation, belysning, el samt vatten och sanitet till personalutrymmen.

Trots att arbete med en fabriks processutrustning inte räknas som byggnads- eller anläggningsarbete omfattas ändå de mer typiska byggnads- och anläggningsarbetena av föreskrifterna. Exempel på sådana arbeten är schaktning, betongarbeten för fundament, arbeten med rörbryggor och stöd för kabelstegar.

Vid reparationer och vid löpande eller periodiskt underhåll görs ofta något slags ingrepp i byggnaden eller anläggningen. Ommålning och rengöring inför ommålning, skrapning av grusvägar och reparation av asfaltbeläggning är också exempel på underhåll. Driften av en byggnad eller anläggning räknas däremot inte som byggnads- eller anläggningsarbete, förutom när sådana arbeten ingår som en del av ett byggprojekt. Exempel på drift är städning, fönsterputsning, sotning, rengöring av ventilationssystem och byte av filter, gräsklippning, röjning av träd och grenar i ledningsgator samt renhållning av vägar och gator.

Exempel på resurser är tid, pengar, personal och kunskap för att kunna bedriva arbetsmiljöarbete.

Ett exempel där det inte är möjligt att överlåta byggherrens arbetsmiljöansvar för byggskedet är när byggherren har avtal med flera olika entreprenörer för ett och samma byggprojekt. Då är ingen av entreprenörerna tillräckligt självständig.

Gemensamma skyddsåtgärder är åtgärder som skyddar flera på arbetsplatsen, exempelvis gemensamma fallskyddsanordningar.

Exempel på att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen är att redan under planeringen och projekteringen synliggöra arbetsmiljörisker och hitta projekteringskollisioner med hjälp av olika typer av ritprogram, visualiseringar och andra intelligenta modeller eller program.

Att ta hänsyn till människors olika förutsättningar avser både fysiska och psykiska förutsättningar att utföra arbete. Exempelvis bör man vid utformning av arbetsplatser, samt vid val av arbetsutrustning och produktionsmetoder, skapa förutsättningar för att så många som möjligt ska kunna utföra arbetet utan risk för ohälsa eller olycksfall.

Exempel på sådana arbetstagare är både de som kommer att arbeta stadigvarande i en verksamhet som kommer att bedrivas och de som kommer att utföra tillfälliga arbeten som städning, varuleveranser, sophämtning, snöskottning och andra arbeten på tak samt annat arbete med drift och underhåll.

Arbetsgivares arbetsmiljöansvar för sin egen personal innebär att exempelvis entreprenörer och projektörer ska följa bland annat Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar.

Byggherren bör värdera om en eventuell annan aktör som uppdras att utföra vissa av byggherrens uppgifter kan göra det utan att hamna i en intressekonflikt, exempelvis på grund av en annan roll i byggprojektet.

När en privatperson är byggherre övertar entreprenören automatiskt byggherrens arbetsmiljöansvar enligt 3 kap. 7 c § sista stycket arbetsmiljölagen, under förutsättning att entreprenören är tillräckligt självständig gentemot byggherren. Det gäller exempelvis om byggherren bara har avtal med en entreprenör för hela byggprojektet, och allt arbete sker som ett samlat uppdrag som den entreprenören samordnar och styr över.

Exempel på sådant som kan påverka arbetsmiljön är

Exempel på krav som ska uppfyllas finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser.

Juridisk eller fysisk person involverad i byggprojekt, exempelvis byggherre, projektör, entreprenör, Bas-P, Bas-U eller den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar.

Omfattar inte bara de som byggherren har avtal med utan även exempelvis underentreprenörer och projektörer i flera led.

Det första arbetsmomentet i byggnads- eller anläggningsarbetet som utförs på byggarbetsplatsen, exempelvis etableringsarbeten, avtäckning inför sprängning, anläggning av ledningar i mark, grundläggning eller sanering inför rivning.

Väg, utrymme eller annat som förbinder två platser, inomhus eller utomhus, till exempel en passage, transportväg eller tillträdesled. Den kan vara avsedd för personer eller fordon.

Arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar i planeringen eller projekteringen av ett byggnads- eller anläggningsarbete enligt 3 kap. 7 § arbetsmiljölagen. Det omfattar till exempel konsulter inom el, ventilation samt vatten och avlopp, specialister inom mekaniska tjänster, inredning och tillfälliga stödkonstruktioner. Även byggherrar och entreprenörer kan omfattas när de planerar och projekterar.

Konstruktioner där olika delar projekteras av olika aktörer och monteras ihop till en samverkande helhet på byggarbetsplatsen, exempelvis broar i stål och betong eller stommar i stål och trä.

Tillfälliga bärande eller stöttande konstruktioner som monteras ned efter byggskedet, exempelvis formställningar, stämp, balksystem, gjutformar för betong, stödsystem för jordschakter och vattentryck, bärande system för kranar och körplåtar för trafik över schakt.

Exempel på innehåll i rutinerna är

Exempel på vad rutinerna kan omfatta är hur arbetsmiljöfrågor tas upp på projekteringsmöten och när säkerhetsgranskningar genomförs.

Samråd med Bas-P, vars uppgift är att samordna projektörerna, kan exempelvis behövas om projektörernas lösningar inte går att kombinera.

Underlag kan exempelvis vara en monteringsinstruktion eller ritning som beskriver hur delarna i byggnaden eller anläggningen på ett säkert sätt kan stabiliseras under transport, lossning och mellanlagring, lyftas på plats och monteras. Även åtgärder mot rasrisker kan behöva beskrivas, som till exempel vilken typ av lyftanordningar, lyftredskap, lyftöglor och grippunkter som bör användas för säkert arbete. Ett annat exempel är lösningar för fallskydd.

Om det kvarstår arbetsmiljörisker under byggskedet som inte är uppenbara för alla, bör också de beskrivas och åtgärder föreslås. Sådana risker kan till exempel vara geotekniska risker eller brister i en konstruktions stabilitet under uppförandet.

Exempel på egenskaper som gör en arbetsplats tillgänglig och användbar för så många som möjligt är

Arbetsmiljörisker kan till exempel förebyggas genom att projektörerna planerar och projekterar i dialog med någon sakkunnig inom produktion som har erfarenhet av liknande byggprojekt.

Andra exempel är att använda checklistor, program som visualiserar arbetsmiljörisker på ett tydligt sätt eller att någon annan med relevanta kunskaper granskar lösningar där eventuella fel i projekteringen kan leda till allvarliga arbetsmiljörisker.

Vid ändringar, exempelvis nya konstruktionslösningar eller arbetssätt, bör den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar alltid följa upp det första montaget. Vid serietillverkning kan uppföljningen därefter ske med lämpliga intervall.

Manuell hantering kan undvikas genom god planering. Exempel på det är att arbetsmaterial placeras i nära anslutning till platsen för arbetet. Skrymmande eller tunga material kan lyftas in på våningsplanen efterhand som byggnaden uppförs med hjälp av olika sorters lyftanordningar.

Byggherren bör särskilt uppmärksamma förseningar som exempelvis beror på oförutsägbara händelser eller att risker som inte har hanterats tidigare i projektet identifierats. Även långa leveranstider, sena beslut eller sena handlingar kan påverka tidplanen.

Tidplanen kan exempelvis justeras genom att tidsfördelningen för olika arbetsmoment förändras inom den totala projekterings- eller byggtiden. Andra åtgärder kan vara att tillsätta mer personal eller senarelägga någon del av byggprojektet.

Om Bas-P inte är densamma som den som leder projekteringen, kan handläggaren för Bas-P vara delaktig i projekteringsledningen genom att vara en aktiv part vid exempelvis projekteringsmöten.

Bestämmelsen kan exempelvis innebära att projektörer bevakar att tider för arbetsmoment som ska utföras ryms inom den totala byggtiden och att Bas-P behöver informeras.

Exempel på påverkan att särskilt uppmärksamma vid val av byggprodukter är att

Exempel på sådant som kan ingå i skyddsverksamhet är gemensamma skyddsronder, kontroller av utrymningsvägar och brandskydd, rapporteringssystem för olyckor och tillbud samt kommunikation, information och möten om arbetsmiljöfrågor. Bas-U bör tidigt bjuda in skyddsombud till en dialog om hur och när de ska delta i skyddsverksamheten.

Utöver arbeten med särskild risk enligt 11 kap. 12 §, som ska beskrivas i arbetsmiljöplanen, kan exempelvis risker avseende brand, buller, ergonomi eller vibrationer vara allvarliga.

Exempel på risker som inte är uppenbara för alla är geotekniska risker eller brister i en konstruktions stabilitet under både uppförande- och nedmonteringsskeden.

En handläggare som byggarbetsmiljösamordnaren förfogar över är till exempel en person som är anställd eller inhyrd av byggarbetsmiljösamordnaren.

Kompetens kan till exempel vara förmåga att leda människor, styra projekt och samordna arbetsmiljöarbete genom att tillämpa kunskaper om arbetsmiljö i planeringen och projekteringen respektive byggskedet.

Exempel på erfarenhet är arbete med samordning, ledning eller styrning av byggprojekt, arbete med projektering och arbete i byggskedet.

Exempel på sådant som behöver kontrolleras är att de delar av en byggnad eller annan konstruktion som påverkas av belastning från en ställning har tillräcklig hållfasthet och stabilitet. Särskilt hållfastheten vid förankring i fasadsten bör kontrolleras.

I allmänna råden till 11 kap. 10 § finns exempel på vad ordnings- och skyddsregler kan innehålla.

Exempel på sådant som bör uppmärksammas under planeringen och projekteringen är möjligheter att använda transporthjälpmedel, lyfthjälpmedel och andra tekniska hjälpmedel för fönster, dörrar, branddörrar, ventilation, undergolv, undertak, fasadmaterial, taktäckningsmaterial, utfackningsväggar och mellanväggar.

Rutinerna kan avse vad som ingår i en arbetsuppgift, när och hur ofta den ska utföras och vem eller vilka som ska utföra den. Som exempel behövs ofta rutiner för att

Exempel på ytterligare personer som bör anges i arbetsmiljöplanen är de skyddsombud som finns på byggarbetsplatsen och vilka personer som har utbildning i första hjälpen.

Bas-P kan exempelvis be projektörerna att beskriva sina rutiner inför uppstarten av planeringen och projekteringen, och sedan följa upp deras arbetsmiljöarbete löpande vid projekteringsmöten.

Regler kan till exempel avse

Kvalifikationerna kan exempelvis styrkas genom beskrivning av kompetens, intyg över genomgången utbildning och erfarenheter från tidigare eller nuvarande arbetsgivare.

Utöver arbete med särskild risk enligt 11 kap. 12 §, som ska beskrivas i arbetsmiljöplanen, kan exempelvis risker avseende brand, buller, ergonomi eller vibrationer vara allvarliga.

Annan verksamhet kan vara exempelvis ett fast driftställe där arbetet fortgår under byggtiden, eller ett annat byggprojekt.

En byggarbetsmiljösamordnare kan ersättas av en annan byggarbetsmiljösamordnare om det är lämpligt, exempelvis vid förändringar av vilken aktör som bedriver den huvudsakliga aktiviteten i byggprojektet.

Utifrån den information om arbetsmiljörisker som finns, bör Bas-U utse den som har bäst kännedom om riskerna att vidta åtgärder. Planerade åtgärder kan exempelvis vara inplanerade arbetsberedningar. Klartecken kan kommuniceras muntligt och det kan vara lämpligt att dokumentera det genom signering.

Exempel på åtgärder som man kan välja mot riskerna enligt punkterna 1–7, och som ska beskrivas är

de stöd- eller stabiliseringsåtgärder som enligt den geotekniska undersökningen behövs vid schaktningsarbete, exempelvis vilken stödkonstruktion eller släntlutning som krävs,

hur man ska utföra arbete med till exempel förorenad mark, härdplaster eller kvarts på ett säkert sätt samt vilka skydds-, avskärmnings- eller ventilationsåtgärder som ska vidtas,

vilka stöd- eller stabiliseringsåtgärder samt åtgärder mot hälsofarliga material, exempelvis asbest, som ska vidtas vid rivningsarbeten,

Exempel på tillfällen när Bas-P kan behöva meddela byggherren är när det är svårt att föreslå möjliga lösningar för ett senare skede, samtidigt som Bas-P saknar möjlighet att se till att en allvarlig risk projekteras bort. Givna förutsättningar kan till exempel ha att göra med resurser och befogenheter för Bas-P eller risker kopplade till den omgivande miljön.

Exempel på när detta undantag från en projektspecifik arbetsmiljöplan kan vara aktuellt, är vid återkommande underhållsarbeten som pågår under kort tid och där byggherren redan har en övergripande styrning av arbetsmiljöarbetet vid den fasta verksamheten.

Ansvaret kan till exempel behöva tydliggöras om byggherren har avtal med flera entreprenörer eller vid ombyggnationer där många olika verksamheter påverkar eller påverkas av byggprojektet. Det kan vara gallerior eller anläggningsarbeten där byggherren inte är väghållare eller ledningsägare. Avgränsningar och information om arbetsmiljöansvar är särskilt viktigt när det finns risk för otydlighet i gränssnitten mellan aktörerna. Det bör tydligt framgå vem som gör vad, var och när.

Exempel där det är viktigt att alla berörda delar av byggherrens egen organisation tidigt blir väl informerade om ansvarsområden är vid ombyggnation av en skola, ett sjukhus eller ett annat fast driftställe samt vägar eller spår där driftsarbeten också utförs samtidigt.

Samordningsansvarig för ett gemensamt arbetsställe, exempelvis ett fast driftställe, ska enligt 3 kap. 7 f § arbetsmiljölagen (1977:1160) ta initiativ till samråd med byggarbetsmiljösamordnaren. Samordningen ska beskrivas i arbetsmiljöplanen enligt 11 kap. 11 §.

Vem som representerar byggherren avseende arbetsmiljöuppgifter i byggprojektet, till exempel projektledaren, kan tydliggöras bland annat på inledande möten, förhandsanmälan och i arbetsmiljöplanen.

Om byggherren exempelvis uppdrar till Bas-P att bevaka byggherrens uppgifter enligt 9 kap. är det viktigt att byggherren tydliggör det för alla berörda och följer upp att uppgifterna blir utförda.

Exempel på de som ska introduceras är, utöver entreprenörernas personal, bland annat konsulter, byggherrens personal och andra som utför tillfälliga arbetsuppgifter.

Informationen kan exempelvis anpassas genom att använda muntliga genomgångar, bilder eller filmer i kombination med information i skriftlig form.

Bestämmelser om att en person med särskild kompetens ska leda visst rivningsarbete, viss schaktning, arbete nära passerande fordonstrafik med trafikanordningar samt arbete med fångdammar och kassuner finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten, kapitlet om byggnads- och anläggningsarbete. Exempel från andra kapitel och föreskrifter är rollen som sprängarbas och ansvarig för lyftoperationer där representanter från flera verksamheter är involverade.

Ibland är byggherren den enda som kan vidta åtgärder oavsett vem som har avbrutit arbetet, exempelvis vid risker kopplade till den omgivande miljön. I andra fall kan byggherren säkerställa att någon annan genomför åtgärderna, exempelvis Bas-U eller en entreprenör som förändrar sin arbetsmetod.

Bas-U ska samordna åtgärder för att kontrollera att byggnads- eller anläggningsarbete med avseende på arbetsmiljön utförs på ett korrekt sätt enligt 3 kap. 7 b § 3 arbetsmiljölagen (1977:1160). Kontroller kan göras genom till exempel skyddsronder, stickprov, kontroller av arbetsberedningar och avstämningsmöten. Det kan behövas både allmänna och riktade skyddsronder.

Andra som bedriver verksamhet i byggprojektet kan vara de som utför tillfälliga arbetsuppgifter som till exempel geolog, mätingenjör, kontrollant och förare av transporter.

Vid byggherrens kontroller av att Bas-P och Bas-U utför sina arbetsmiljöuppgifter är det lämpligt att följa upp arbetet med arbetsmiljöplanen. Byggherren kan med fördel dokumentera att så har skett, exempelvis att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig när det första byggnads- eller anläggningsarbetet påbörjas.

Exempel på tillstånd som kan krävas är skriftliga tillstånd från arbetsgivaren för att arbetstagare ska få använda lyftanordningar.

Exempel på tillfällen när Bas-U kan behöva meddela byggherren är vid arbeten med särskild risk enligt 11 kap. 12 §, men det kan även vara vid andra risker, som ergonomiska eller organisatoriska och sociala arbetsmiljörisker.

Givna förutsättningar kan till exempel ha med Bas-U:s resurser och befogenheter att göra, beslut som fattats i planerings- och projekteringsskedet eller risker kopplade till den omgivande miljön. Förutsättningarna kan ha varit desamma från byggstart eller förändrats under byggprojektet.

Förhandsanmälan behöver främst hållas uppdaterad på byggarbetsplatsen, men om exempelvis byggskedet blir förskjutet i tid bör uppdateringen meddelas Arbetsmiljöverket.

Obehag, trötthet och fysisk och psykisk påverkan som operatören kan utsättas för under avsedda användningsförhållanden ska reduceras till ett minimum med hänsyn till ergonomiska principer som exempelvis

Lämpliga provningar, baserade på driftsförhållanden som anordningen är avsedd för, då risk för krypning eller utmattning föreligger, till exempel driftstid vid specificerade temperaturer eller antal cykler vid bestämda spänningsnivåer.

3.2.1 Slutlig undersökning Tryckbärande anordningar ska underkastas en slutlig undersökning för att, genom visuell kontroll och granskning av medföljande dokument, fastställa att kraven i dessa föreskrifter är uppfyllda. I förekommande fall kan kontroller som har utförts under tillverkningens gång beaktas. I den utsträckning som säkerheten kräver, ska den slutliga undersökningen utföras in- och utvändigt av samtliga delar i anordningen, i tillämpliga fall under själva tillverkningsprocessen (till exempel om inspektionen inte längre är möjlig vid den slutliga undersökningen).

Om den tryckbärande anordningen är för liten, till exempel i fråga om tillbehören, kan dessa uppgifter anges på en etikett som fästs vid anordningen.

risken för överbelastning till följd av oacceptabla fria rörelser eller för stora krafter, t.ex. på flänsar, kopplingar, kompensatorer och slangar, på lämpligt sätt förebyggs genom exempelvis stöd, förstärkningar, förankringar, styrning och förspänning,

På byggarbetsplatser finns ofta temporära byggnader, till exempel lagerhallar, verkstäder och personalutrymmen. Dessa byggnader är inte väderskydd.

Exempel på sådant som kan försämra nätets funktion är höga eller låga temperaturer och kemikalier.

Exempel på stegar där monteringsanvisningar enligt paragrafen normalt behövs är sektionsstegar, utskjutsstegar och kombinationsstegar.

I begreppet ingår till exempel mineralullsfibrer.

Energiekvivalent medelvärde av en varierande A-vägd ljudtrycksnivå under en given tidsperiod Te. Anges i enheten dB. (Exempel på skrivsätt: L = 85 dB, om exponeringstiden är 4 timmar).

Logaritmiskt mått på ljudets styrka baserat på ljudtrycket i förhållande till referensvärdet 20 µPa (mikropascal). Anges i enheten dB. (Exempel på skrivsätt: L = 85 dB).

Vibrationer som överförs till hela kroppen genom en stödjande yta, exempelvis en stående persons fötter eller en sittande persons säte, och som medför risker för ohälsa eller olycksfall.

Reaktionsprodukt mellan en epoxid, vanligtvis epiklorhydrin, och exempelvis bisfenol A.

Område som är farligt att befinna sig i när ett tryckavlastningssystem fungerar som det är tänkt, till exempel när ett sprängbleck öppnas.

använda teknisk arbetsutrustning som minskar risken för vibrationsskador, till exempel säten som effektivt dämpar helkroppsvibrationer eller handtag som dämpar vibrationer som överförs till händer och armar,

Arbetsgivaren ska se till att det normalt inte förekommer arbete som är repetitivt, starkt styrt eller bundet. Om en arbetstagare ändå måste utföra sådant, på grund av särskilda omständigheter, ska arbetsgivaren förebygga riskerna för ohälsa eller olycksfall till följd av hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar. Det förebyggande arbetet ska leda till ökad variation i belastningen, till exempel genom arbetsväxling, arbetsutvidgning eller pauser.

Diisocyanater som omfattas av utbildningskraven i Reach-förordningen är diisocyanater med strukturen O=C=N–R–N=C=O, där R är en alifatisk eller aromatisk kolväteenhet av ospecificerad längd. Om R innehåller till exempel uretan eller ureabindningar så omfattas dessa ämnen inte av utbildningskravet i Reach-förordningen. Det innebär att prepolymeriserade och oligomera diisocyanater är exempel på diisocyanater som omfattas av utbildningskravet i föreskriften men som inte omfattas av utbildningskraven i Reach-förordningen. Genomgår man en utbildning som krävs enligt Reach-förordningen, har man även uppfyllt Arbetsmiljöverkets krav på utbildning.

De insatsnivåer som anges avser uppmätta eller beräknade värden på en arbetsplats i arbetstagarens frånvaro. Insatsnivåerna avser de maximala insatsnivåerna på det ställe på arbetsplatsen där arbetstagaren kommer att befinna sig när arbete utförs. Insatsnivåerna gäller även om bara exempelvis en arm eller ett ben exponeras.

Hörselskydd kan godtas som åtgärd för att begränsa risken för hörselskada till exempel vid följande situationer:

Plats där det finns särskild risk för ras kan vara tillträdes- och transportled vid arbete på till exempel fasad, tak, i bergrum, tunnel, tunnelöppning eller plats där det finns risk för snöras eller fallande isklumpar. Det kan också vara plats vid ställning, stapel, höglager och liknande som av någon anledning är eller förväntas bli osäker.

När 12 § är tillämplig ska arbetsgivaren se till att särskilda skyddsåtgärder vidtas, såsom utbildning av arbetstagarna enligt 29 § och användning av tekniska metoder och personligt skydd, till exempel jordning av arbetsobjekt, förbindning av arbetstagare och arbetsobjekt (potentialutjämning) och, om lämpligt, användning av isolerande skor, handskar och skyddskläder.

Hälsoundersökning vid exponering under gränsvärden kan vara motiverat för arbetstagare som är utsatta för särskilda risker från exponering för elektromagnetiska fält. Dessa är bland andra arbetstagare som är gravida och arbetstagare som har aktiva eller passiva inopererade medicinska enheter eller enheter som bärs på kroppen. Elektronisk utrustning i kroppsimplantat kan skadas av elektromagnetiska fält. Metalliska implantat kan ge kroppsskador genom upphettning. Ferromagnetiska implantat kan rubbas genom inverkan av statiska magnetfält. Arbetstagare som är utsatta för särskilda risker kan behöva rådgivning hos exempelvis företagshälsovården för att se till att arbetstagarna helt förstår eventuella restriktioner för dem i deras arbetsmiljö.

Till exempel: H5N1

Till exempel: H7N7, H7N9

Tabell 13 visar en förteckning över svampar och vilken riskklass de tillhör. Storsvampar som är giftiga vid förtäring, till exempel vit flugsvamp, omfattas inte av definitionen enligt 11 kap. 3 § och finns därför inte med i förteckningen.

definieras som den energi, medelvärdesbildad över hela kroppen eller delar av kroppen, som absorberas per tidsenhet och per massenhet i biologisk vävnad. Denna storhet uttrycks i watt per kilogram [W/kg]. Helkropps-SAR är ett allmänt accepterat mått för att koppla termiska effekter till exponering för högfrekventa elektromagnetiska fält. Utöver medelvärden för helkropps-SAR krävs lokala SAR-värden för att kunna bedöma och begränsa hur stor energimängd som tas upp i mindre delar av kroppen vid särskilda exponeringsförhållanden. Ett sådant förhållande kan till exempel vara en person som exponeras för radiovågor i det nedre MHz-området (till exempel dielektrisk uppvärmning) samt personer som utsätts för exponering i närheten av en antenn.

3. SAR beräknas som medelvärdet i en massa på 10 g sammanhängande vävnad. Det resulterande maximala SAR-värdet bör vara det värde som används vid bedömning av exponeringen. 10 g-vävnaden ska vara en massa av sammanhängande vävnad med någorlunda homogena elektriska egenskaper. Denna modell av sammanhängande vävnad kan användas vid dosimetriska beräkningar, men kan medföra svårigheter vid direkta fysikaliska mätningar. En enkel geometrisk form, som exempelvis kubisk eller sfärisk vävnadsmassa, kan användas.

Föreskrifterna gäller även när arbetet utförs på annan plats än huvudarbetsplatsen, till exempel från det egna hemmet.

På byggarbetsplatser finns ofta temporära byggnader, till exempel lagerhallar, verkstäder och personalutrymmen. Dessa byggnader är inte väderskydd.

Exempel på när en rörledning kan vara förlagd på ett skyddat sätt är, om den är

Lastenheter kan behöva förankras, så att de inte glider på varandra. Exempel på förebyggande åtgärder är lämpliga barriärer, som kan förhindra att en truck störtar ned från en lastkaj. Exempel på miljöer som inte är lämpade för användning av truckar, kan vara där det finns risk att truckföraren klämmer sig eller arbetar i olämpliga arbetsställningar på grund av höga pallställ och ständigt ändrade färdriktningar.

Exempel på en särskild risk när ett skyddsräcke kan behövas vid en lägre fallhöjd, är när en ställning uppförs intill vatten eller vätskefyllda behållare, bassänger med mera.

Exempel på risker för att anordningen skadas av arbete eller andra aktiviteter som bedrivs i närheten, är att föremål faller ned på anordningen eller att anordningen blir påkörd av trafik. För att följa bestämmelsen, när det finns risk för att anordningen ska bli påkörd, bör man använda ett påkörningsskydd som är utformat enligt Trafikverkets rådgivande dokument om vägar och gators utformning (VGU) eller Boverkets konstruktionsregler.

En ny bedömning bör göras till exempel när arbetsprocessen ändras eller nya metoder används som gör att annan personlig skyddsutrustning kan behövas.

Exempel på områden där det kan vara nödvändigt med skyddstak, är i anslutning till trapptorn, andra tillträdesleder eller vid arbetsplatser i direkt anslutning till ställningen. Ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 Temporära konstruktioner – Del 4: Skyddstak för ställningar – Krav och utformning, är normalt tillräckligt säkert.

Personlig skyddsutrustning förutsätter ofta en individuell utprovning. Exempelvis passar inte ett och samma andningsskydd alla ansikten. Det kan ibland vara nödvändigt, att prova olika fabrikat och storlekar av en skyddsutrustning för att avsedd skyddseffekt och rimlig bekvämlighet ska uppnås.

Vid tillhandahållande av personlig skyddsutrustning, är det viktigt att ta hänsyn till människors individuella förutsättningar och begränsningar, exempelvis kvinnors och mäns olika förutsättningar beroende på olikheter i kroppsmått och kroppsstyrka. Det är också viktigt att vid behov anpassa utrustningen och dess användning till anställda med funktionshinder.

En angränsande konstruktion kan till exempel vara taket på en byggnad. Svensk standard SS-EN 13374:2013 + A1:2019 Temporära konstruktioner – Temporära skyddsräckessystem – Specifikationer, produktkrav och provningsmetoder anger exempel på hur skyddsräcken på en ställning kan utföras med betryggande säkerhet. Om skyddsräcken, ställningar och infästningar tål fall från en angränsande konstruktion kan, vid en lutning av 0–10° hos arbetsytan på den angränsande konstruktionen, ett tvåledigt räcke med fotlist vara tillräckligt. Vid 10–30° behöver räcket vara tätare, och vid mer än 30° behövs normalt ett nät eller något annat som fyller samma funktion som ett nät.

Olika former av arbete på scener som ofta utförs under scendekorer, lingångar eller annan scenutrustning är exempel på arbetsuppgifter som, för att kunna utföras effektivt, kräver att någon uppehåller sig under en upplyft last. Hit hör även arbete med fordon upplyfta på fordonslyftar.

Exempel på när avståndet mellan arbetsplan och angränsande konstruktioner kan överstiga 0,30 meter är vid hushörn, oregelbundna fasader och liknande.

Exempel på anordningar där en riskbedömning kan visa att det finns behov av rutiner för fortlöpande tillsyn och en journal över den återstående livslängden, är anordningar som är sammanfogade med en anordning som omfattas av 38 och 39 §§, och även slangar.

Exempel på trycksatta anordningar, där en invändig undersökning ofta kan medföra synnerliga olägenheter, är processugnar, högtrycksreaktorer, stora behållare för kondenserade gaser, såsom eten och ammoniak, som lagras nära kokpunkten, samt anordningar som är så kallade coldboxanläggningar.

Exempel på sådana skademekanismer som avses i andra stycket, är korrosion, erosion, krypning och utmattning.

Konstruktionsbrister, eller att besiktningsresultatet visar att anordningen används utöver sin konstruktiva livslängd, är exempel på brister som kan resultera i att kontrollorganet bedömer, att anordningen inte erbjuder betryggande säkerhet.

En person med tillräckliga kvalifikationer för att utföra en synscreening kan till exempel vara personal från företagshälsovården med utbildning i synundersökning.

För att bedöma om utrymmen är väl ventilerade, bör arbetsgivaren ta hänsyn till gasflaskornas innehåll, så att riskerna vid eventuellt utläckande gas minimeras. Exempel på ett annat utrymme är förvar i väderskydd, under presenning och i en särskilt inredd servicebil.

Exempel på lämplig skriftlig information är

Exempel på vad som i regel bör ingå i utbildningen för arbete med en motorkedjesåg, är kunskaper om

Dokumentationen, som visar på att den arbetstagare som använder motorkedjesåg har genomgått proven med godkänt resultat behöver inte finnas tillgänglig hos arbetstagaren. Dokumentationen ska på begäran från Arbetsmiljöverket kunna visas upp. Exempel på dokumentation som avses i 16 § andra stycket kan vara ett så kallat motorsågskörkort eller något annat utbildningsbevis.

Det är viktigt att regelbundet öva arbetsmetoder vid reparbete samt moment och metoder, som sällan förekommer i det dagliga arbetet, till exempel räddningsmetoder.

Exempel på sådana risker, som medför att en trycksatt anordning kan ha skadats, är att den har

Exempel på väsentligt ändrade driftförhållanden är att innehållet ändras

Exempel på sådant som kan vara en väsentlig reparation, eller ändring är

De olika utbildningsnivåerna är minimikrav. För arbetstagare vars huvudsakliga sysselsättning är att uppföra, ändra och montera ned ställningar, behövs ofta en längre utbildning. Som exempel på sådan utbildning kan nämnas den, som leder till yrkesbevis eller kompetensbevis som ställningsbyggare.

Arbetsgivaren ska, när en ställning eller ett väderskydd uppförs på en särskilt riskutsatt plats, såsom vid vatten, vägar, gator, järnvägar, kranspår eller intill en starkströmsanläggning, ordna skydd mot de särskilda risker som kan uppkomma, exempelvis påkörning.

Det gäller till exempel defekter som skadade komponenter, komponenter med rost eller andra korrosionsangrepp eller trämaterial eller komponenter med röta, skevhet eller sprickor.

Exempel på en anordning, som har flera utrymmen, är värmeväxlare. Exempel på anordningar, som avses i sista stycket, är kokgrytor och steriliseringsapparater.

Så länge som ett kontrollorgan inte gjort någon märkning gäller den effekt som tillverkaren märkt pannan med. Pannor av genomströmningstyp där slingans volym är högst 25 liter, exempelvis högtrycksaggregat, tillhör aldrig klass A eller B.

Tillverkaren lämnar information om underhåll och kontroll samt lämpliga intervall för detta i bruksanvisningen. Det är viktigt att även delar som har betydelse för säkerheten, men som inte direkt ingår i anordningen, underhålls och kontrolleras. Det gäller till exempel kranbanor.

Kunskaperna kan vara dokumenterade på flera sätt, till exempel genom:

Exempel på tryckkärl som omfattas av 31 §, är kokgrytor, autoklaver och impregneringskärl med inbyggd värmning, till exempel en värmepatron.

Exempel på uppgifter som dokumentationen enligt punkt 2 kan upplysa om, är följande:

På vilket sätt pannoperatörerna ska samarbeta inom ramen för uppdraget, till exempel vid jour.

Exempel på tryckkärl för luft och kvävgas är hydroforer, expansionskärl och hydraulackumulatorer.

Ställningsbyggarens representant bör skriva under handlingen, och även användarens representant, om denna deltagit. Stöd för dokumentationen kan vara att man fotograferar ställningen, särskilt om den är stor. Exempel på vad som ska kontrolleras framgår av de allmänna råden till 37 §.

Exempel på en sådan inkoppling som avses, är tillgången på vatten till nödkylning och trycket hos kylvattnet.

En panna kan ha en farlig mängd restvärme, om så mycket bränsle eller värme finns ackumulerad att temperaturen i eldstaden eller murningen är farligt hög, länge efter att pannan stängts av. Exempel på sådana pannor är sodapannor och rosterpannor, som eldas med fasta bränslen.

Att komponenter, till exempel arbetsplan, är korrekt monterade och säkrade.

Exempel på information som tillverkaren ofta lämnar i bruksanvisningen om en anordnings livslängd:

Exempel på sådant som kan vara en väsentlig reparation, eller ändring är byte av eller svetsarbete i tryckbärande delar, eller annat byte av skadade tryckbärande delar, där det nya materialet sammanfogas med den trycksatta anordningen.

minst 1,80 meter bredd för arbeten där såväl uppläggning som kärrning av material förekommer (till exempel vid murning enligt traditionell svensk metod),

Byte av lampor och armaturer, upp- eller nedsättning av skyltar samt mindre målnings-, el-, ventilations- och plåtslageriarbeten är exempel på kortvariga arbeten.

vid styrning av en betydande förändring av arbetsfunktionen (till exempel hastighet, tryck etc.), utom när en återstart eller ändring inte utsätter den som arbetar för någon risk.

En åktruck för sittande förare, med plats för en eller flera åkande, ska vara anpassad eller utrustad för att begränsa riskerna om trucken välter, till exempel genom att den har

En kedjebroms ska utlösas vid kast (till exempel en tröghetsbroms), även om kastskyddet inte påverkas av användaren. Kravet på kedjebroms gäller inte hydrauldrivna kedjesågar.

Exempel på situationer där undantaget gäller, är i samband med övning och demonstration av specialkaptekniker, som används för att hantera starkt spända träd eller vid demonstration och övning i trädfällning med stark framvikt (simulerad via drag med lina). Vid svåra förhållanden, bör en eller flera i trädet högt belägna och betryggande fästade linor samt vinsch och eventuellt brytblock av tillräcklig styrka, användas.

Spjälkningsrisken är stor, om man bringar ett träd i spänn med exempelvis en vinsch eller en mobil maskin.

Besiktningen omfattar även arbetsaggregat, till exempel en bom med skopskaft och skopa eller ett pålningsaggregat.

Exempel är bygghissar, kranhissar och gruvhissar.

Exempel är mekaniska och hydrauliska lastbryggor och lyftbord vid en lastkaj.

Exempel är mobila arbetsplattformar, stationära arbetsplattformar, hängställningar, siloåkdon, klätterplattformar, plocktruckar samt höj- och sänkbara förarhytter.

beröringsfritt skydd (till exempel ljusridå),

Beröringsfritt skydd, till exempel en ljusbom, som hindrar presslag eller klipprörelser, om skyddet har påverkats. Skyddet ska vara utfört med en dubblerad och övervakad skyddsfunktion.

har fot- eller handmanöverdon och slutningsrörelsen är högst 10 mm/s. Signalen från manöverdonet ska då vara dubblerad och direkt påverka ställdonet, till exempel en ventil, kontaktor eller en dragmagnet.

fallhastigheten hos löparen, till exempel vid ledningsbrott, inte får kunna överstiga 5 mm/s.

För pressar som inte uppfyller kraven för användning av tvåhandsmanövrering i normal drift, till exempel pressar för enbart automatdrift, gäller att verktygsinställning ska ske med en långsam slutningsrörelse eller att tvåhandsmanöverdonen har en så ogynnsam placering för maskinoperatören att det inte finns någon risk för att de används i normal drift.

fallhastigheten hos löparen, till exempel vid ledningsbrott, inte får kunna överstiga 5 mm/s.

Om en väljare för omkoppling av till exempel manöversätt eller körsätt är placerad i ett låsbart så kallat manöverskåp, ska detta efter utförd omkoppling hållas låst och nyckeln förvaras hos en ansvarig person.

Visuell kontakt med omgivningen, genom en öppning mot utsidan eller mot till exempel ett inomhustorg, som ger information om omgivningen och möjlighet att följa vädrets, dygnets och årstidernas variationer.

Exempel på utformning som minimerar risken för våld och hot om våld är att det finns möjlighet till reträtt ut ur den aktuella lokalen eller att det finns någon annan möjlighet att sätta sig i säkerhet i lokalen, att lokalerna är möjliga att överblicka och inte innehåller gömda skrymslen och att det är möjligt att överblicka området utanför en entré innan man öppnar ytterdörren.

Exempel på utrymmen som kan behövas är tysta rum, utrymmen för fastighetsskötsel och service samt till exempel sköljrum inom vården.

Exempel på vad som påverkar hur luftkvaliteten upplevs är lufttemperatur, relativ fuktighet, partiklar och andra luftföroreningar. Kravet på luftkvalitet är normalt lägre i lokaler som används tillfälligt, till exempel förråd.

Exempel på hur risken för fall kan minimeras är skyddsräcken och skyddstäckning samt att öppningar i golv så långt som möjligt undviks, framförallt i närheten av platser där arbetstagare passerar eller utför arbete. I vissa fall kan avspärrning vara tillräckligt. Skydd mot fall från samma nivå berörs bland annat i paragrafer om golv, förbindelseleder och underhåll.

Exempel på när utrymningsövningar behöver genomföras regelbundet är i verksamheter där kritiska förhållanden kan uppstå snabbt eller där personal har särskilda uppgifter i samband med en utrymning. Exempel på sådana verksamheter är vissa industrier, vårdanläggningar och skolor. Exempel på när utrymningsövningar kan ersättas med genomgångar, om det ger likvärdiga kunskaper, är om verksamheten sker i små och överblickbara lokaler och alla arbetstagare har förutsättningar att utrymma på egen hand.

Exempel på hur utrymningsplatser kan utformas finns i Boverkets byggregler (BBR).

En tillfällig utrymningsplats kan ibland ordnas i trapphuset om det inte hindrar övriga som utrymmer. Exempel på sätt att säkerställa att ingen lämnas kvar på en tillfällig utrymningsplats är att det finns kommunikationssystem eller rutiner för att meddela räddningstjänsten att någon behöver assistans. Exempel på hur utrymningsplatser kan utformas finns i Boverkets byggregler (BBR).

Exempel på när det kan vara tillräckligt med en (1) utrymningsväg är små lokaler i markplan, och lokaler där man bara vistas tillfälligt.

Exempel på föroreningskällor som man behöver ta hänsyn till är trafikerade vägar, avluftsöppningar, kyltorn och spillvattenledningars luftningsledningar.

För att uppfylla första stycket kan det ibland behövas ett större arbetsutrymme än det minimimått som anges i andra stycket. Särskilda förhållanden kan vara tillfälliga eller kortare arbetsuppgifter, till exempel servicearbeten i trånga utrymmen.

Exempel på arbeten där arbetsutrymme enligt andra stycket kan behövas är vård och omsorg, städning, fastighetsservice, leveranser och handel.

Arbetsgivaren råder inte över arbetsplatsen om arbetsgivaren varken äger eller har hyresavtal för arbetsplatsen eller av annan anledning inte har möjlighet att påverka utformningen av arbetsplatsen. Exempel på arbetsplatser som arbetsgivaren inte råder över är när arbetet sker i någon annans enskilda hem eller service- och underhållsarbete hos en företagskund. För alla arbetsgivare, även de som omfattas av undantaget i denna paragraf, finns bestämmelser om ansvar för arbetstagares hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter. I arbetsmiljölagen finns till exempel krav på personalutrymmen.

Sådana arbeten eller processer är till exempel de som ger hög ljudnivå, utsläpp av luftföroreningar eller som kan medföra särskild risk för brand eller explosion. Fläktaggregat, batterier under laddning, diskmaskiner och kopieringsmaskiner kan behöva placeras i en särskild lokal. Även vård av smittade bör ske i en särskild lokal.

Vid projektering bör det undersökas om återluftsföring är lämplig med tanke på luftkvaliteten. Oavsiktlig återluftsföring, exempelvis den som kan ske i roterande värmeväxlare, bör minimeras genom att ventilationssystemet utformas med tryckförhållanden som motverkar att luftkvaliteten i vistelsezonen försämras.

Väg, utrymme eller annat som förbinder två platser, inomhus eller utomhus, till exempel en passage, transportväg eller tillträdesled. Den kan vara avsedd för personer eller fordon.

Exempel på när nödbelysning för utrymning kan behövas är i trapphus eller på arbetsplatser där nödbelysning krävs enligt 5 kap. 26 §. På golvet i gångstråket bör belysningsstyrkan vara minst 1 lux på det sämst belysta stället. Exempel på ljusbehov för att dimensionera belysningen av utrymningsvägar finns i standarden SS-EN 1838:2013. Belysning – Nödbelysning. Utgåva 2.

Processventilation kan innebära olika slag av inkapsling, till exempel dragskåp och mikrobiologiska säkerhetsbänkar, men också olika typer av punktutsug. Även vattenånga från till exempel diskmaskiner är en luftförorening som kan kräva processventilation. Mobila utsug kan till exempel behöva användas vid svetsning av större objekt.

Exempel på skydd är skyddstak och snörasskydd.

Exempel på andra vägledande markeringar är fluorescerande ljus i golvet och taktila ledstråk.

Exempel på hur ett dragskåps skyddseffekt kan bedömas vid kontroll finns i standarden SS-EN 14175-4:2004. Dragskåp – Del 4: Mätmetoder för installations- och periodisk kontroll. Utgåva 1. I ett traditionellt dragskåp bör luftflödet genom lucköppningen vara minst 0,5 m/s. Exempel på hur en säkerhetsbänks skyddseffekt kan bedömas finns i standarden SS-EN 12469. Bioteknik – Prestandakriterier för mikrobiologiska säkerhetsbänkar. Utgåva 1.

Exempel på lämplig storlek på skyltar, i förhållande till läsavstånd, finns i standarden SS-EN 1838:2013. Belysning – Nödbelysning. Utgåva 2.

Exempel på hur risken för brännskador och köldskador kan bedömas finns i standarderna SS-EN ISO 13732-1:2008. Ergonomi för termiskt klimat – Metoder för bedömning av reaktioner hos människan vid kontakt med ytor – Del 1: Varma ytor (ISO 13732-1:2006). Utgåva 2, respektive SS-EN ISO 13732-3:2008 Ergonomi för termiskt klimat – Metoder för bedömning av reaktioner hos människan vid kontakt med ytor – Del 3: Kalla ytor (ISO 13732-3:2005). Utgåva 2.

Exempel på hur larm kan utformas finns i Brandskyddsföreningens skrifter SBF 110 och SBF 502.

Exempel på hur larm kan utformas finns i Brandskyddsföreningens skrifter SBF 110 och SBF 502.

Exempel på lokaler som innebär en allvarlig hälsorisk för den som blir instängd, är kyl- och frysrum där temperaturen är under –5 °C och ouppvärmda bodar. I bilaga 2, avsnitt 2.9, finns krav på säker reservtillförsel av energi till signaler.

Utrymningslarm, detektorer för brand eller gas nödbelysning och automatiska dörröppnare i utrymningsvägar är exempel på installationer för utrymning.

Exempel på hur kontroll och dokumentation av utrymningslarm kan göras finns beskrivet i Brandskyddsföreningens skrifter SBF 110 och SBF 502.

En bedömning av lämpligt termiskt klimat kan göras i enlighet med Folkhälsomyndighetens handbok Temperatur inomhus, (SOSFS 2005:15). Exempel på hur lämpligt klimat kan beräknas finns i standarden SS-EN 7730:2006. Ergonomi för den termiska miljön – Analytisk bestämning och bedömning av termisk komfort med hjälp av indexen PMV och PPD samt kriterier för lokal termisk komfort. Utgåva 2. Om lufttemperaturen vid lätt och stillasittande arbete varaktigt avviker från 20–24 °C vintertid och 20–26 °C sommartid, bör det termiska klimatet undersökas närmare.

Särskilda åtgärder kan vara både tekniska och organisatoriska. Exempel på tekniska åtgärder är automatiska släckanläggningar, automatiskt styrd brand- och rökgasevakuering och extra utrymningsvägar. Exempel på organisatoriska åtgärder är extra utbildning av personal och att arbetstagare som utför tillfälliga arbeten i serviceutrymmen står i kontakt med någon utanför rummet.

Exempel på när särskilda åtgärder kan behöva vidtas är när stora mängder plast, färg eller papper hanteras i verksamheten och när arbete utförs i utrymmen som är svåra att utrymma som till exempel höglager, traversförarrum, maskinrum, cisterner, kulvertar och transformatorrum eller när det bara finns en utrymningsväg.

Produktionstekniska skäl kan till exempel vara hantering av livsmedel och metallsmältor. Exempel på åtgärder kan vara arbetsrotation till arbete i lämpligt klimat eller användning av skyddskläder. Exempel på hur erforderlig skyddsklädsel, samt lämplig längd på arbetspass, kan beräknas vid arbete i kylda lokaler finns i standarden SS-EN ISO 11079:2007. Ergonomi för den termiska miljön – Bestämning och bedömning av termisk belastning i kyla med hjälp av rekommenderad beklädnadsisolation (IREQ) samt lokala avkylningseffekter. Utgåva 1.

Exempel på en sådan belastning är skolbarn som sitter i fönsternischer och taklanterniner som kan komma att beträdas.

Exempel på utformning av sådana släcksystem finns beskrivet i Brandskyddsföreningens skrifter SBF 500 och SBF 115.

Små lokaler där samtliga utrymningsvägar är synliga från hela lokalen är exempel på när utrymningsplanen kan sakna betydelse för arbetstagarnas säkerhet.

Exempel på hur en utrymningsplan kan vara utformad finns i svensk standard SS 2875:2019. Brand och räddning – Utrymningsplan – symboler. Utgåva 3.

Exempel på riktvärden för belysningsstyrkor och för begränsning av bländning finns beskrivna för olika typer av arbetsplatser i standarderna SS-EN 12464-1:2021. Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 1: Arbetsplatser inomhus. Utgåva 4, och SS-EN 12464-2:2014. Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 2: Arbetsplatser utomhus. Utgåva 2.

Exempel på metoder för bedömning av dagsljus och utblick finns i standarden SS-EN 17037:2018. Dagsljus i byggnader. Utgåva 1. Den ger även rekommendationer om god dagsljusbelysning och utblick.

Exempel på arbetsplatser där nödbelysning kan behövas är kemisk industri, kemiska och biologiska laboratorier, frysrum samt arbetsplatser med rörliga maskindelar.

Exempel på inredning utformad med hänsyn till arbetstagarnas olika förutsättningar är inredning och utrustning anpassade för både barn och vuxna i skolor, förskoleklasser och liknande.

Andra aerosolskapande installationer kan till exempel vara befuktningsanläggningar.

Exempel på när det finns risk för instabilitet är om ställagets totalhöjd är fyra gånger högre än ställagets djup, om det har utdragsenheter eller inte är ordentligt förankrat.

Exempel på verksamheter där man kan behöva tömma ut stora mängder vätska är restaurangkök och tvätterier.

Bestämmelser om ljud i vissa arbetslokaler finns i Boverkets byggregler (BBR). Exempel på en metod för bestämning av bullerexponering finns i standarden SS-EN ISO 9612:2009. Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön – Teknisk metod. Utgåva 1.

Exempel på arbeten där privata kläder kan behöva förvaras skilda från arbetskläder eller skyddskläder är djurhållning och arbete vid avloppsreningsverk.

Exempel på ett annat lämpligt utrymme för omklädning kan vara en rymlig toalett eller ett annat avskiljbart utrymme.

Exempel på när det kan behövas olika omklädningsrum är när det finns risk för ohälsa eller besvär genom att smitta, hälsofarligt ämne eller stark lukt överförs vid byte av kläder. Ibland kan dusch mellan rummen behövas.

Exempel på ett sådant arbete är arbete med mjöl, försöksdjur eller vissa bekämpningsmedel och arbeten i återvinningsanläggningar.

Det är i allmänhet nödvändigt med en toalett per påbörjat 15-tal arbetstagare. Exempel på när tvättställ behöver ligga i anslutning till arbetsplatser är vid arbete där smittrisk förekommer, kemiska processer, laddning av batterier och arbete inom förskola och annan omsorgsverksamhet. Om arbetet medför smittrisk bör det finnas desinfektionsmedel för huden.

Exempel på lämpliga utrymmen är en restaurang eller ett matrum, men kan också vara ett avskilt matutrymme i arbetslokalen.

Exempel på när vilutrymmet kan behöva vara utfört som ett särskilt vilrum är när fler än 50 personer samtidigt sysselsätts inom samma område. I närheten av vilutrymmet bör det finnas en toalett.

Fönsterputsning och avfallshantering är exempel på verksamheter för vilka hänsyn behöver tas vid utformningen av mark i anslutning till byggnader.

Exempel på skydd mot väder och vind är solavskärmning. På skolgårdar, och i liknande miljöer, bör det finnas tillräckligt stora områden med skugga.

Om förhållandena under arbetspasset ändras så att WBGT påverkas till exempel genom att den arbetande växlar mellan olika arbetsuppgifter, krävs en mätning av WBGT för var och en av de olika situationerna för att bestämma WBGT . WBGT beräknas sedan enligt formeln nedan.

Om arbetstagarnas hörsel eller syn är nedsatt, till exempel beroende på att de använder personlig skyddsutrustning, ska varselsystemen kompletteras eller bytas.

Tilläggsskylt för skylten ”Andra brandskyddsanordningar eller brandskyddsutrustningar” kan till exempel vara brandventilation, branddörr, röklucka och brandfilt. Skylten är främst avsedd för räddningstjänsten.

Exempel:

Signalschemat som anges nedan kan kompletteras vid behov, till exempel för speciella arbetsmoment.

signalmannen bär ett eller flera igenkänningstecken, till exempel jacka, hjälm, manschetter eller använder en signalspade.

Exempel på byggnads- och anläggningsarbete är

Om arbetet bara innebär transport av varor in i och ut ur till exempel ett kylrum, gäller endast 6 §.

Till installation av utrustning räknas arbete med utrustning som hör till en byggnad eller en annan anläggning och som behövs för att den ska fungera. Exempel på sådan utrustning är installationer för värme och ventilation, belysning, el samt vatten och sanitet till personalutrymmen.

Byggnads- och anläggningsarbeten kan vara alla arbeten som behövs för att uppföra, underhålla, ändra eller riva en byggnad eller en annan anläggning. Även arbeten som behövs för att byggnads- och anläggningsarbetena ska fungera omfattas av föreskrifterna, till exempel etableringsarbeten, uppförande av ställningar och montering av lyftanordningar.

Som schaktning räknas exempelvis grävning och bergsprängning för husgrunder eller anläggningar. Till markarbete hör grundförstärkning, bärlager och ytskikt, rörläggning i mark med mera. Anläggningsarbete är bland annat arbete med vägar, spår, ledningar, kraftverk eller parker. Byggnadsarbete kan vara exempelvis trä-, betong- eller murningsarbeten.

Trots att arbete med en fabriks processutrustning inte räknas som byggnads- eller anläggningsarbete omfattas ändå de mer typiska byggnads- och anläggningsarbetena av föreskrifterna. Exempel på sådana arbeten är schaktning, betongarbeten för fundament, arbeten med rörbryggor och stöd för kabelstegar.

Vid reparationer och vid löpande eller periodiskt underhåll görs ofta något slags ingrepp i byggnaden eller anläggningen. Ommålning och rengöring inför ommålning, skrapning av grusvägar och reparation av asfaltbeläggning är också exempel på underhåll. Driften av en byggnad eller anläggning räknas däremot inte som byggnads- eller anläggningsarbete, förutom när sådana arbeten ingår som en del av ett byggprojekt. Exempel på drift är städning, fönsterputsning, sotning, rengöring av ventilationssystem och byte av filter, gräsklippning, röjning av träd och grenar i ledningsgator samt renhållning av vägar och gator.

Exempel på verksamheter där bestämmelserna inte gäller är industriräddningsorganisationer, eller liknande verksamheter, som endast är avsedda för insatser med måttlig fysisk ansträngning och belastning. Det kan vara enkla insatser som att visa en räddningsstyrka vägen till en olycksplats eller korta inledande räddningsinsatser.

Vinterväghållning omfattar bland annat snöröjning, sandning och saltning som utförs med hjälp av fordon på exempelvis vägar, gator, gång- och cykelbanor eller liknande.

Utrymme som används för att rädda personer från farliga situationer. Exempel på detta kan vara bränder eller andra oavsiktliga händelser. Räddningskammare kan vara fasta eller mobila.

I bilaga I del A i direktivet 2009/41/EG anges exempel på metoder som ger upphov till GMM. I del B i samma bilaga finns metoder angivna som normalt inte anses ge upphov till GMM.

Bullernivån i en lokal kan sänkas exempelvis genom val av mindre bullrande utrustning, inkapsling eller avskärmning av bullrande anordningar, ljudabsorbenter på lokalens tak- och väggpartier samt tätslutande dörrar mot bullriga utrymmen. Störande ljud i form av slagljud kan begränsas genom att arbetsbord och liknande beläggs med gummi eller tillverkas av plåt belagd med dämpmassa.

Särskilt bullrande verksamheter bör skärmas av med effektivt ljudisolerande och ljudabsorberande väggar eller skärmar eller utföras i en separat lokal. Exempel på särskilt bullrande verksamhet är arbete i plåtverkstäder och arbete med tryckluftsmaskiner.

Något som inte behöver uppfylla kraven för skyddsräcke, men som gör det tydligt för alla som är på byggarbetsplatsen att området bakom avspärrningen inte får beträdas och är så hållbart att det inte förstörs av exempelvis väder och vind.

Väg, utrymme eller annat som förbinder två platser, inomhus eller utomhus, till exempel en passage, transportväg eller tillträdesled. Den kan vara avsedd för personer eller fordon.

Arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar i planeringen eller projekteringen av ett byggnads- eller anläggningsarbete i enlighet med 3 kap. 7 § arbetsmiljölagen. Det omfattar till exempel konsulter inom el, ventilation samt vatten och avlopp, specialister inom mekaniska tjänster, inredning och tillfälliga stödkonstruktioner. Även byggherrar och entreprenörer kan omfattas när de planerar och projekterar.

Tillfälliga bärande eller stöttande konstruktioner som monteras ned efter byggskedet, exempelvis formställningar, stämp, balksystem, gjutformar för betong, stödsystem för jordschakter och vattentryck, bärande system för kranar och körplåtar för trafik över schakt.

Det är viktigt att fartygsbesättningens och de landanställdas arbetsuppgifter samordnas så att inte nya olycksfallsrisker uppstår. Ett exempel på detta är att städning och annat arbete som inte är lastnings- eller lossningsarbete inte bör påbörjas förrän lastnings- eller lossningsarbetet har avslutats i ett område där det finns risk för fallande föremål, påkörning eller liknande.

Exempel på en betydande risk vid provning är möjligheten att anordningen eller provningsutrustningen havererar. Provning utförs ofta under fältmässiga förhållanden och ibland med specialtillverkad provningsutrustning. Sådana omständigheter innebär ofta en risk i sig. Det är då viktigt att klarlägga riskerna innan man börjar provningsarbetet. En viktig del av underlaget för en riskbedömning är att ta tillvara erfarenheter från olycksfall och tillbud från liknande verksamheter.

Det finns anordningar som är tillverkade av material som inom ett visst temperaturområde övergår från segt till sprött tillstånd. Det finns också anordningar som är tillverkade av permanent sprött material. All provning av anordningar med material i sprött tillstånd innebär särskilda risker, till exempel risk för splitter och en kraftig tryckvåg. Anordningar tillverkade av material som inom ett visst temperaturområde övergår från segt till sprött tillstånd bör helst provas vid en temperatur där materialet är segt.

Arbetsgivaren ska välja arbetsmetoder och utrustning som förebygger ohälsa och olycksfall orsakade exempelvis av

Arbetsmiljörisker som arbetsgivarens eget arbete kan orsaka för andra är exempelvis buller, damm, fallande föremål, påkörningsrisk eller risker på grund av bristfällig ordning och städning.

En anordning som provas kan vara så stor att den sträcker sig genom flera våningsplan eller till och med genom en hel fabrik, till exempel en hög panna eller en rörledning. Riskområdet omfattar i sådana fall varje utrymme kring anordningen där det finns risk för personskador.

När anordningar med stor volym provas, eller när provning utförs med särskilt högt tryck, kan riskområdet behöva vara så stort att till exempel vägar måste spärras av.

Vid ut- och inkörning av motorfordon kan även andra metoder användas, till exempel katalytisk rening av påhängstyp.

Även förflyttning med till exempel batteridrivna truckar kan vara en bra lösning.

Till exempel tillverkningshandlingar, kontrollrapport från första kontroll eller handlingar från återkommande kontroll kan ge besked om vilket tryck man kan tillåta att en anordning utsätts för.

Tidsplaneringen behöver exempelvis ta hänsyn till att flera arbetsgivare ofta behöver ha tillgång till samma utrymme för att färdigställa byggnaden eller anläggningen i slutet av byggprojektet.

Exempel på tekniska anordningar ombord som omfattas av första stycket är lyftanordningar, hissar, tillträdesleder, lejdare, skyddsräcken, utrymningsvägar, ventilation och belysning.

Exempel på funktionskontroll är att

Ett sätt att motverka risken för fall ned i arbetsgrop är till exempel att täcka eller omgärda den del av gropen som inte är täckt av ett uppställt fordon och som inte behövs för utrymning av gropen.

Ytterligare säkerhet kan uppnås genom att gropens kanter tydligt varselmarkeras, till exempel i gul och svart färg, genom skyddsräcke eller vägg mot andra arbetsplatser.

Med sprängning av mindre komplicerat slag avses i denna föreskrift främst sprängarbete som utförs utanför detaljplanelagt område. Sådan sprängning kan vara till exempel sönderdelning av skut, sprängning av stubbar och sten i jord- och skogsbruk, seismisk undersökning genom sprängning, sprängning i tjälad jord, sprängning av tjälat material, klenhålssprängning eller sprängning med hjälp av deflagrerande explosiva varor.

Exempel på säkerhetsregler är regler om anmälan, behörig trafik, trafikregler, samordningsansvar med mera.

Med heta arbeten avses exempelvis svetsning, lödning, slipning och skärning som kan medföra hög temperatur. Hit räknas också användning av icke explosionsskyddad elektrisk utrustning.

Vem som har möjlighet att påverka val av plats kan variera beroende på det skede som byggprojektet befinner sig i. Det kan behövas tillstånd från till exempel väghållare, spårinnehavare, kommun, räddningstjänst eller ledningsägare för att arbetet ska kunna bedrivas på ett säkert sätt.

Exempel på undervattensstrukturer är vrak, nedfallna konstruktioner, kablar och ledningar. Andra exempel är dammar, slussar och intag eller utsläpp av vatten från kraftverk.

Exempel på förorenat vatten är vatten som innehåller kemiska, biologiska eller radioaktiva ämnen i sådan koncentration att det finns risk för akut eller långsiktig ohälsa.

Avgränsning och skyltar bör användas dels för att hindra obehöriga från att komma in på byggarbetsplatsen där de kan utgöra en risk för arbetstagarna, dels för att avgränsa olika arbetsgivares riskområden inom byggarbetsplatsen. Finns till exempel barn i området, ska avgränsningarna vara tillräckliga för att hindra dem från att komma in. Bestämmelser som syftar till att skydda allmänheten finns i ordningslagen (1993:1617).

Exempel på när användning av dykväst kan medföra ökad risk är vid dykning under is och i slutna rum.

Godtagbar säkerhet kan uppnås till exempel genom att avståndet mellan avkörningsskyddet och kajkanten ökas när avkörningsskyddet sänks. För fordon med mindre hjul kan till exempel ett avstånd på 1 meter till kajkanten från avkörningsskyddet vara lämpligt om avkörningsskyddets höjd är 0,1 meter.

Exempel på en inert gas som används som tryckmedium är kvävgas (N ). Observera dock att hälsorisker, till exempel risk för kvävning, kan uppstå när man använder inert gas.

Det är viktigt att dykarledaren eller dykarskötaren kan upprätthålla kontakt med dem som dyker. Hur denna kontakt upprätthålls beror på dykarens utrustning och på hur andningsgasen tillförs dykaren. Vid gasförsörjning från ytan är det viktigt att dykarledaren eller dykarskötaren kan höra dykarens andning eller kan tala med dykaren. Exempel på när kommunikationsutrustning kan bedömas vara onödig är vid pardykning.

Exempel på lämplig livräddningsutrustning är stege med hakar och livräddningshake som är så långa att de når minst 1 meter under vattenytan samt livboj med cirka 25 meter lång lina. Livräddningsutrustning bör placeras strategiskt vid förtöjningslägen. Vid utplacering av livräddningsutrustning och livräddningsflotte eller livräddningsbåt är det viktigt att snabb användning respektive sjösättning inte hindras av till exempel uppställda järnvägsvagnar.

Ett exempel på när livlina till en dykare i vattnet kan bedömas vara onödig är vid pardykning.

Exempel på när livlina kan innebära ökad risk är vid stråksökning.

Det är viktigt att höjdarbete sker på arbetstagarens villkor vad avser bedömning av riskerna, till exempel med hänsyn till nedisning, meteorologiska faktorer och arbetstagarens upplevda dagsform.

En signalman kan i vissa fall undvaras, till exempel om arbetet organiseras så att föraren av lyftanordningen kan ha betryggande uppsikt över riskområdet med hjälp av exempelvis fjärrmanövrering eller användning av kamera och monitor i kombination med att åtgärder vidtas så att ingen uppehåller sig i riskområdet. Behov av mer än en signalman kan uppstå till exempel om föraren av lyftanordningen inte kan se den plats där godset landas eller tas på kajen.

Dykarledaren planerar, leder och övervakar den aktuella dykningen på dykplatsen så att dykningen sker i samklang med den gjorda riskbedömningen. I denna roll ingår även befogenhet att fatta beslut och vidta åtgärder, exempelvis att avbryta ett dykeriarbete om risker tillkommit som inte kunde förutses.

Hissvakten kan i vissa fall ersättas, till exempel genom att trafikvakten avdelas för hissvaktens uppgift eller genom övervakning med kamera och monitor.

Säkring kan ske till exempel med vajer.

Dirigering av fordon kan behövas när fordonsförarna inte kan överblicka arbetsområdet och framföra fordonet säkert utan hjälp, till exempel om de backar eller om lasten på fordonet eller något annat skymmer sikten. Det kan vara till exempel på roro-ramper, ombord på fartyg, på trånga pirar, inne i magasin och på platser med korsande eller dubbelriktad trafik. Det kan också vara på en kaj eller ett plan om sikten är skymd.

För att uppnå betryggande personsäkerhet behöver skyddsanordningen vid ett haveri kunna stå emot bland annat tryckvågen och eventuella splitter. En skyddsanordning kan till exempel vara en bur eller ett slutet tryckavlastat rum.

En lämplig tillträdesled kan vara en trappa eller ett trapptorn, men en anliggande stege eller en lodrät eller nästan lodrät fastmonterad stege, är i allmänhet inte lämplig som tillträdesled. De permanenta tillträdesanordningar till tak som kan finnas i befintliga fastigheter, exempelvis takluckor och anliggande stegar, motsvarar normalt inte de bestämmelser om tillträdesleders utformning, dimensionering och placering som gäller vid byggnadsarbete.

Åtgärder för säker undsättning eller utrymning kan till exempel vara att

Den splitterskyddande täckningen är främst avsedd att fånga mindre stenar som lyckats passera tyngdtäckningen. Den består lämpligen av något gasgenomsläppligt material, till exempel vävd nylonduk, filt eller ståltrådsnät. Den bör placeras ovanpå tyngdtäckningen.

Vid sprängning av en enstaka laddning, till exempel vid sönderdelning av fältstenar, skut och liknande, där stenkastning medför fara, bör sprängobjektet förses med en omslutande täckning. Skälet för detta är att det är svårt att avgöra i vilken riktning det söndersprängda materialet sprids.

Är det svårt att helt utrymma ett farligt område kan särskilda skyddsanordningar installeras, till exempel tillräckligt antal skyddskojor med betryggande hållfasthet.

På avskild plats, där sprängningen inte berör andra arbeten eller transportvägar, kan bevakningen vara begränsad, till exempel till att bara avse de vägar som leder till det farliga området. Det förutsätter dock att tillfartsvägar spärras och att tydliga varningsskyltar sätts upp.

att, om anordningarna är otillräckliga, komplettera dem eller ersätta dem med en särskild ventilationsanordning, till exempel en flyttbar inblåsningsfläkt med slang, och

att se till att avgaserna direkt evakueras, till exempel genom en slang.

Utöver risk för ras och andra fysiska risker behöver arbetsgivare vara uppmärksamma på att vissa laster, till exempel järnskrot, flis, massaved och finfördelat kol, kan orsaka syrebrist.

I utrymningsvägar kan skyltar behövas för att kunna orientera sig vid till exempel riktningsändring eller förgrening, så att man enkelt kan nå säkert område. Man bör kontrollera att skyltningen uppdateras när byggarbetsplatsen förändras. Återsamlingsplatser kan framgå av en arbetsplatsdispositionsplan (APD-plan).

Olika typer av last och olika utformning av fartyg kan innebära större eller mindre risk, till exempel om lasten förskjuts i sidled (kalvning) eller kommer i obalans på grund av att lyftsling har glidit. Därför är det viktigt att arbetet planeras så att avstånden mellan olika arbetslag är tillräckliga. Ibland kan det vara nödvändigt att begränsa antalet arbetslag som arbetar i samma lucköppning eller lastrum för att de ska få tillräckligt med utrymme.

iaktta särskilda anvisningar till exempel från brandmyndighet eller liknande om lastbäraren innehåller farligt gods.

Ett exempel på plats där det inte finns tillräckligt yta och höjd är kryputrymmen där det är svårt att arbeta i naturliga arbetsställningar. Exempel på organisatoriska åtgärder som kan vidtas är begränsning av arbetspassets längd och av den totala tiden som arbetstagaren får arbeta i utrymmet under en arbetsdag.

Om underlag saknar betryggande bärighet eller är hala, bör i första hand arbetsmetoder väljas som innebär att underlaget inte behöver beträdas. I andra hand kan hjälpmedel som till exempel landgång användas. Tak där det finns risk för genomtrampning kan vara underlagstak som inte är gjorda för att beträdas, tak av glas, plast och gamla asbestcementtak, eftersom de ofta har blivit spröda.

Exempel på påverkan av klimat som kan vara negativ är arbete i stark värme eller kyla, hård blåst, kraftigt eller underkylt regn, snöfall eller åskväder. För att skydda arbetstagare mot negativ påverkan från klimatet, kan väderskydd användas, men skyddet kan också vara personligt i form av täckande kläder.

Särskild hänsyn bör tas vid arbete inomhus eller i utrymmen där tillräcklig ventilation saknas, exempelvis garage under jord eller där öppningar täcks för.

Utrymmen som avses kan vara schakt, kassuner, kulvertar, källarutrymmen och liknande där ventilationen kan vara otillräcklig. Exempelvis kan syret förbrukas eller så kan det bildas gaser som är farliga att andas in. Särskild försiktighet bör iakttas när gaser som är tyngre än luft förekommer och kan samlas i lågt belägna utrymmen.

Exempel på farliga material eller ämnen är odetonerat sprängmedel och mark som är förorenad av kemiska eller biologiska ämnen.

Både tekniska och organisatoriska åtgärder kan behövas eftersom det är svårt att uppnå betryggande säkerhet med bara den ena typen av åtgärd. Exempel på organisatoriska åtgärder är vakter som bevakar riskområdet och ser till att arbetstagarna lämnar detta när fordon närmar sig.

När anläggningsarbete utförs vid exempelvis färjelägen, hamnar eller broar är det viktigt att utrusta de som utför arbete, så att de kan ta sig upp ur vattnet eller räddas om de faller i vattnet. Flytväst, livboj, livräddningsstege, livräddningshake och räddningsbåt är utrustning som kan behövas.

Verksamhetens karaktär, till exempel dess omfattning och inriktning.

Djuranläggning: en anläggning avsedd för att hålla djur eller för att utföra smärre kirurgiska ingrepp på djur och där djuren hålls i lämpliga inneslutningar, till exempel burar, bås eller andra anordningar.

avgränsning av anläggningen, till exempel med husnummer, våningsplan eller rumsnummer.*

avgränsning av anläggningen, till exempel med husnummer, våningsplan och rumsnummer.*

den del av anläggningen som används, till exempel rumsnummer,* och

den del av anläggningen som används (till exempel rumsnummer),*

de förebyggande åtgärder som vidtagits, till exempel säkerhetsutrustning, larmsystem och inneslutningsmetoder,

den del av anläggningen som används (till exempel rumsnummer),*9

En asterisk (*) används när gruppgränsvärden anges för bara ett CAS-nummer. För till exempel koppar och oorganiska föreningar anges CAS-numret för koppar. Ämnet och CAS-numret är då markerade med asterisken *.

Gränsvärdet gäller inte sådana metallstearater som innehåller toxiska metaller, till exempel bly. I detta fall ska gränsvärdet för bly användas.

27. Benso(a)pyren kan förekomma i polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i rök, damm eller dimma från till exempel tjära och asfalt samt i vissa oljor och förbränningsprodukter.

31. Asbestfibrer är till exempel

32. Naturligt kristallina fibrer är till exempel attapulgit, halloysit, sepiolit och wollastonit.

33. Eldfasta keramiska fibrer är till exempel aluminiumsilikatfibrer (142844-00-6).

34. Syntetiska oorganiska glasartade övriga fibrer är till exempel stenull, mineralull och kontinuerliga glasfibrer.

35. Syntetiska oorganiska kristallina fibrer är till exempel kiselkarbidfibrer och grafitfibrer.