Eftersom utbildningsväsendet hela tiden förändras finns det liknande arbetsuppgifter, som inte är av lika traditionellt slag, som också måste riskbedömas. Exempel på arbeten där stort ansvarstagande krävs är arbete som innebär makt- eller myndighetsutövning i form av exempelvis kontroll och godkännande av en person. Fysiskt tunga uppgifter kan vara till exempel tunga lyft, buller och arbete med kemiska ämnen. Psykiskt tunga uppgifter kan vara till exempel att arbeta ensam, ta hand om personer i kris eller hantera pengar.

buller,

Utöver arbeten med särskild risk enligt 11 kap. 12 §, som ska beskrivas i arbetsmiljöplanen, kan exempelvis risker avseende brand, buller, ergonomi eller vibrationer vara allvarliga.

Även förslag på åtgärder och säkra arbetssätt för andra arbeten än de med särskild risk enligt 12 § kan finnas med i arbetsmiljöplanen. Det kan vara arbeten som kräver samordning på grund av risker avseende brand, buller, ergonomi eller vibrationer.

Utöver arbete med särskild risk enligt 11 kap. 12 §, som ska beskrivas i arbetsmiljöplanen, kan exempelvis risker avseende brand, buller, ergonomi eller vibrationer vara allvarliga.

1.5.8 Buller

En maskin ska vara konstruerad och tillverkad så att risker till följd av emission av luftburet buller minskas till lägsta möjliga nivå, med hänsyn till tekniska framsteg och tillgång till anordningar för att reducera buller, framförallt vid källan.

Bulleremissionsnivån kan bedömas med hänvisning till jämförbara emissionsdata för liknande maskiner.

Anvisningar om installation och montering för att minska buller eller vibrationer.

Följande information om emission av luftburet buller:

När de harmoniserade standarderna inte tillämpas, ska ljudnivåerna mätas med den för maskinen lämpligaste metoden. När bullervärden anges ska osäkerheten beträffande dessa värden specificeras. Maskinens driftförhållanden under mätning samt vilka mätmetoder som använts ska anges.

System och anordningar för att minska emission av buller och vibrationer.

Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa eller olyckor som kan orsakas av buller (2 kap.), vibrationer (3 kap.), fall (4 kap.), ras (5 kap.), hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar (6 kap.), kemiska riskkällor (7–10 kap.), smitta (11 kap.), artificiell optisk strålning (12 kap.) och elektromagnetiska fält (13 kap.).

Bestämmelserna i detta kapitel reglerar all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för buller.

2 kap. Buller

Avdelning II: Buller och vibrationer

Buller

Daglig bullerexponeringsnivå, L

Ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå normaliserad till en åttatimmars arbetsdag. Omfattar allt buller på arbetsplatsen, inklusive impulsbuller. (Se bilaga 1).

Insatsvärde för buller

Tabell 1 och 2 anger insatsvärden och gränsvärden för buller utifrån risken för hörselskada.

Tabell 1. Insatsvärden för buller – risk för hörselskada.

Daglig bullerexponeringsnivå L

Tabell 2. Gränsvärden för buller – risk för hörselskada.

Daglig bullerexponeringsnivå L

Vid tillämpning av gränsvärdena i tabell 2 ska arbetsgivaren ta hänsyn till dämpningen hos hörselskydden när man bestämmer bullerexponeringen, i de fall arbetstagarna använder hörselskydd.

En metod för bestämning av bullerexponering finns i standarden SS-EN ISO 9612:2009. Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön – Teknisk metod (ISO 9612:2009). Utgåva 1.

Boverket har bestämmelser och vägledningar om ljud i vissa arbetslokaler. Folkhälsomyndigheten har vägledningar om buller i lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande och ger rekommendationer om buller inomhus.

Negativa effekter på hälsa och säkerhet för arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för buller.

Vid undersökning och riskbedömning av exponering för buller ska arbetsgivaren särskilt uppmärksamma följande:

Exponeringens nivå, typ och varaktighet, inklusive all exponering för impulsbuller.

Negativa effekter på hälsa och säkerhet som beror på samverkan mellan buller och arbete med ototoxiska ämnen eller mellan buller och vibrationer, så långt det är genomförbart.

Indirekta negativa effekter på hälsa och säkerhet, till följd av att buller maskerar varningssignaler eller andra ljud som behöver uppmärksammas för att minska risken för olycksfall.

Tillverkarnas information om buller från arbetsutrustning.

Om det finns alternativ utrustning som ger mindre buller.

Om arbetstagarna är exponerade för buller på arbetsplatsen utanför arbetstid.

Bestämmelser om bullerexponering för gravida arbetstagare finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar, i kapitlet om gravida, nyförlösta och ammande arbetstagare.

Situationer när arbetstagarna är exponerade för buller på arbetsplatsen utanför arbetstid kan vara raster, vila och andra tillfällen då arbetstagarna inte kan lämna arbetsplatsen.

Arbetsgivaren ska bedöma bullerexponeringen och, i den omfattning som behövs, utföra mätningar för att klarlägga om exponeringsvärdena i 4 § tabellerna 1 och 2 uppnås eller överskrids. Mätningar ska planeras och genomföras med lämpliga intervall.

egenskaperna hos det buller som ska mätas,

Om bullerexponeringen är lika med, eller överstiger, något av de övre insatsvärdena i 4 § tabell 1, ska arbetsgivaren utreda orsaken och vidta åtgärder för att minska exponeringen. När arbetsgivaren väljer åtgärder ska åtgärderna i 10 § särskilt övervägas.

Arbetstagarna får inte exponeras för buller som överskrider något av gränsvärdena i 4 § tabell 2. Om detta ändå sker ska arbetsgivaren

Arbetsgivaren ska planera, bedriva och följa upp arbetet så att bullerexponeringen minskas genom att bullret elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå. Hänsyn ska då tas till den tekniska utvecklingen. Arbetsgivaren ska särskilt överväga följande åtgärder:

Ändra arbetsmetoder så att arbetstagarnas exponering för buller minskas.

Vidta bullerbegränsande åtgärder på maskiner och andra bullerkällor.

Ge arbetstagarna information och utbildning, så att de vet hur arbetsutrustningen ska användas och därmed har möjlighet att minska sin exponering för buller.

för luftburet buller, med skärmar, inbyggnader eller ljudabsorbenter i tak och på väggar, och

för strukturburet buller, genom dämpning eller isolering.

Organisera arbetet så att bullerexponeringen minskar, genom att

Personer som är särskilt känsliga för buller

I verksamheter där man inte rimligen kan genomföra tekniska eller organisatoriska åtgärder för att sänka exponeringen för buller till en riskfri nivå.

Arbete under en begränsad övergångstid medan man genomför permanenta åtgärder för att minska bullerexponeringen.

Arbete som medför exponering för buller under korta, sällan förekommande tillfällen och där det är svårt att genomföra andra bullerbegränsande åtgärder.

Arbetsgivaren ska anpassa åtgärderna i 7, 9, 10 och 12 §§ för de arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för buller.

Arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för buller är de som är gravida eller har någon form av hörselnedsättning.

Arbetsgivaren ska se till att det finns en påbudsskylt Hörselskydd måste användas, utformad i enlighet med bilaga 3 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser, på de arbetsplatser där arbetstagarna kan exponeras för buller som är lika med eller överstiger något av de övre insatsvärdena i 4 § tabell 1. Där det är möjligt ska arbetsgivaren avgränsa dessa områden och begränsa tillträdet till dem.

Om de risker som uppstår vid bullerexponering inte kan förebyggas på annat sätt ska arbetsgivaren se till att berörda arbetstagare

får tillgång till hörselskydd om bullerexponeringen är lika med, eller överstiger, något av de undre insatsvärdena i 4 § tabell 1, eller

får tillgång till och använder hörselskydd om bullerexponeringen är lika med, eller överstiger, något av de övre insatsvärdena i 4 § tabell 1.

Om bullerexponeringen är lika med, eller överstiger, något av de undre insatsvärdena i 4 § tabell 1, ska arbetsgivaren se till att arbetstagarna får information och utbildning om de risker som uppkommer i samband med exponering för buller.

Vad riskerna med bullerexponering kan innebära.

Vilka åtgärder som har vidtagits, eller kommer att vidtas, enligt detta kapitel för att eliminera eller minimera riskerna till följd av buller.

Säkra arbetsrutiner för att minimera exponeringen för buller.

Arbetsgivaren ska erbjuda hörselundersökning till de arbetstagare som exponeras för buller som är lika med, eller överstiger, något av de övre insatsvärdena i 4 § tabell 1. Undersökningen ska utföras av läkare eller av annan person som har lämpliga kvalifikationer och då på en läkares ansvar.

Syftet med hörselundersökningen är att tidigt upptäcka hörselnedsättningar på grund av buller och att bevara hörseln.

Arbetsgivaren ska även erbjuda hörselundersökning till de arbetstagare som exponeras för buller som är lika med, eller överstiger, något av de undre insatsvärdena i 4 § tabell 1, om riskbedömningen och bestämningen av arbetstagarnas bullerexponering enligt 5 och 6 §§ visar att det finns risk för hörselskada.

Om en hörselundersökning enligt 15 § visar att en arbetstagare har drabbats av en hörselskada, ska arbetsgivaren se till att en läkare eller, om läkaren anser det nödvändigt, en specialist bedömer om det är sannolikt att skadan beror på exponering för buller på arbetsplatsen. I så fall ska arbetsgivaren

Om arbetsdagens längd avviker från 8 timmar beräknas den dagliga bullerexponeringsnivån , uttryckt i dB, med hjälp av nedanstående formel.

= – = den dagliga exponeringstiden, uttryckt i timmar, för buller med ekvivalenta A-vägda ljudtrycksnivån

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:16) om buller med tillhörande allmänna råd och kommentarer,

Bilaga 1 Beräkning av daglig bullerexponeringsnivå

Arbetsgivaren ska se till att den som arbetar med en motorkedjesåg eller en röjsåg, skyddas mot skador från fallande eller flygande föremål, olja, avgaser, buller, vibrationer, sågkedjan, klingan och tillbehör som monteras på motorkedjesågen eller röjsågen.

Arbetsgivaren ska se till att buller, värme, kemiska ämnen samt elektriska och magnetiska fält från bildskärmen och den tillhörande utrustningen, inte stör eller orsakar besvär eller obehag, som är en risk för arbetstagarens säkerhet och hälsa.

Åtgärder ska vara vidtagna för att motverka farligt buller när bearbetning av ett arbetsstycke pågår.

Buller

Akustik och buller

Arbetsplatser ska vara utformade så att bullerexponeringen är reducerad till lägsta praktiskt möjliga ljudnivå, och så få som möjligt utsätts för buller. Hänsyn ska tas till alla förekommande bullerkällor.

Ytterligare bestämmelser om buller finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om buller.

Bestämmelser om ljud i vissa arbetslokaler finns i Boverkets byggregler (BBR). Exempel på en metod för bestämning av bullerexponering finns i standarden SS-EN ISO 9612:2009. Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön – Teknisk metod. Utgåva 1.

Installationer ska vara utförda så att ljudnivån på arbetsplatser blir så låg som praktiskt är möjligt med avseende på bulleralstring och bulleröverföring.

Användning av en ljudsignal, där ett starkt bakgrundsbuller förekommer.

vara lätta att känna igen, särskilt ifråga om impulslängd och tidsintervall mellan impulserna eller grupperna av impulser, samt skilja sig klart från andra ljudsignaler och bakgrundsbuller.

Bullernivån i en lokal kan sänkas exempelvis genom val av mindre bullrande utrustning, inkapsling eller avskärmning av bullrande anordningar, ljudabsorbenter på lokalens tak- och väggpartier samt tätslutande dörrar mot bullriga utrymmen. Störande ljud i form av slagljud kan begränsas genom att arbetsbord och liknande beläggs med gummi eller tillverkas av plåt belagd med dämpmassa.

buller,

Arbetsmiljörisker som arbetsgivarens eget arbete kan orsaka för andra är exempelvis buller, damm, fallande föremål, påkörningsrisk eller risker på grund av bristfällig ordning och städning.

exponeringen för buller, vibrationer, farliga ämnen och luftföroreningar blir låg.

medför låg exponering för buller, vibrationer, farliga ämnen och luftföroreningar,

Vid bergbesiktning och vid manuell skrotning ska berget vara rengjort och väl belyst och arbetsstället fritt från störande buller.

Områden med begränsad tillträdesrätt kan vara platser där det sker sanering av asbest, sprutning av mineralullsisolering, målning med färg som innehåller organiska lösningsmedel eller härdplastkomponenter. Det kan också handla om områden med risk för fall, ras eller fallande föremål eller områden där högt buller eller svetsblänk förekommer.

Vad som är betryggande avstånd får avgöras i varje särskilt fall med hänsyn till de passerande fordonens verkliga hastighet men även trafikintensitet, buller, vibrationer, luftföroreningar med mera.

Om det behövs, ska arbetsgivaren, och andra ansvariga enligt 2 §, se till att särskilda skyddsanordningar finns som förebygger att arbetstagarna exponeras för buller, vibrationer eller luftföroreningar från passerande fordonstrafik.

Ämnet är ototoxiskt och kan orsaka hörselskada. Exponering för ämnet nära det befintliga yrkeshygieniska gränsvärdet och vid samtidig exponering för buller, nära insatsvärdet 80 dB, kan ge en ökad skaderisk.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om buller,